1 års dagen blev inte som jag planerade, det började att jag med hjälp av min mamma åkte på bvc för 1 års kontroll, läkaren vägde och mätte och allt var bra med det och dom fick deras sprutor, men Alfreds böld/fistel han får då och då var tillbaka fast denna gång ganska långt under huden och han hade ganska ont, jag som vid det här laget är ganska van vid att han är öm och har ont har efter alla gånger på akuten som vi har blivit hem skickade då dom sagt att det inte finns något att göra, så trodde jag ju att som dom sagt finns inget att göra men bvc läkaren tyckte jag skulle åka in med han, men jag sa att jag inte klarar av att åka in och vänta på barnakuten för att sedan bli skickad till allmän akuten och vänta vänta vänta i timmar med en 1 åring så hon ringde runt.
Först till kirurg kliniken men där tar dom inte imot, dom sa vänd er till akuten.
Läkaren fortsatte att ringa barnkliniken som också tyckte vi skulle åka in så vi fick komma till barnsjukhuset.
Mamma som hade följt med fick ju ta Ester så begav jag mig till sjukhuset med alfred.
Väl där så blev det ju väntan väntan väntan men till slut fick vi träffa läkaren och kollade lite snabbt och sa att han ville kirurgen skulle kolla på det också....så det blev väntan väntan väntan igen.. Tillslut kom han och kollade lite snabbt och bestämde att det måste tömmas igen.
Jag kände då att hela världen rasade, mycket oro för jag kommer ju ihåg hur det gick sist men även lite självisk, alla mina planer gick ju i kras, och jag skulle inte få vara med båda min ungar på deras 1 års dag. Den sista 1 års dagen jag får fira, så klart märker ju inte dom av att dom missar något men jag gör det, 1 års dagen är speciell och jag missade deras nu.

Väl där så fick vi ett rum på avd 44 och jag fick låna en barnvagn och en lapp jag skulle lägga i bilen så jag slapp böter, jag som inte hade ätit något var ju dö hungrig så jag tänkte jag snabbar mig så hinner jag på kiosken, snabbt till bilen, som låg längst bort på parkeringen och när jag är framme inser jag att jag glömt bilnycklarna....snabbade mig tillbaks till rummet tog nycklarna och sen längst bort på parkeringen igen. Fort till kiosken men en jätte ledsen unge i vagnen, köpte en godis påse och en korv och snabbade mig tillbaka till rummet.

Vi behövde då inte vänta länge innan dom kom och förberede han för opration, han fick något han skulle bli lite groggy på.
En liten stund senare går vi ner på opration, och min stackars unge beter sig som han skulle vara på fyllen , fnissade och stirrade på handen sig han vände fram och tillbaka, sen när vi kommer fram till alla människor med gröna hattar och förkläden pekar han och börjar tok skratta.
Väl där fick jag ju sitta med han till han somnat in i narkosen, vilket känns fruktansvärt.
Själva opration en gick bra och jag fick sitta med han på uppvaket ca 2 Tim innan vi fick gå till rummet och sova.
Nu har han ett 2 cm stort öppet sår brevid analys, känns ju ingen vidare. Hoppas det läker snabbt

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Mycket har hänt senaste året, jag har kraschat och kommit tillbaka,nästan. Jobbar just nu 75% och tycker för det mesta att det fungerar Nu ska vi snart åka igen på en månads semester i Thailand, ska bli så skönt. Denna gång blir det huahin där v...

Nu var det länge sedan jag skrev, livet har rullat på. Älskar att jobba och därmed få lite egen tid, nu har vi haft semester i 4 veckor och ångesten börjar krypa fram, jag känner att jag inte klarar av att vara med ungarna själv, jag får panik, blir...

Ungarna är pigga och har ställt tilllbaka tiden jätte bra men jag kan inte utesluta att vattkopporna håller på att komma nu, redan när vi skulle flyga fick ester en konstig prick på armen och kinden och nu har dom ett par prickar, fast än är dom inte...

Nu är vi hemma och äventyret är slut, sörjer att allt är över och vad fort det gick fast i bagaget har jag ju alla minnen. Flyg resan hem gick ganska bra mot alla odds. Det började 5 på morgonen vi klev på mini bussen som skulle ta oss till flygpla...

Känns hemskt att det redan är över, 1 månad har gått så fort, för fort men den har varit alldeles underbar. Det har varit väldigt påfrestande också speciellt när ungarna blev sjuka. Nu sitter jag och dricker mitt sista kaffe här, ute i mörkret, klo...